Nu kör vi!
Kategori: Allmänt
Okej tänkte jag. Ska jag starta en träningsblogg? Fast jag har ju verkligen inte 50cm+ biceps eller ett stabilt sex-pack året runt. Känns ju därmed som att jag inte är världens träningsexpert och kanske bara skulle skriva lite om allmäna saker. Men samtidigt så är det ju så att jag lider av en jobbig sjukdom som heter SLE, som sinkar tempot i min träning och kan vara en orsak till att jag inte har de ovanstående sakerna? Kanske skulle syftet med bloggen bara vara att visa att man kan om man vill. En inspirationskälla helt enkelt. (dock är jag inte helt ute och cyklar när det gäller näringslära och träning så även här finns det förmodligen mycket att hämta för vissa)
Jag tränar handboll på division 1 nivå samt gymar 3-4 gånger i veckan och försöker även klämma in lite extra träning här och var. Detta gör jag dock med många mediciner i kroppen (blodtryckssänkande, cellgifter & kortison) vilket har försvårat ordentligt för mig, men även fortfarande försvårar träningsproceduren. Exempelvis så står jag idag med samma gymresultat som jag hade för lite mer än ett år sedan trots att jag gymat aktivt med ett säkert snitt på 3ggr/vecka. Det beror på att jag gick igenom den värsta perioden i mitt liv det senaste året. Både sjukdomen i sig men också de höga medicinerna vanställde mig fysiskt vilket var otroligt jobbigt. Jag gick upp i vikt, från ca 88 kg till 100,5 vilket var ganska tragiskt eftersom det inte var mycket muskler i den viktuppgången.
Men när vändningen kom och jag började bli friskare så gav träningen mer effekt och jag har sedan i Februari 2012 kunnat jobba ordentligt på att bibehålla muskelmassan medan fettet långsamt brändes bort. Det är på den resan jag lärde mig ohyggligt mycket om träningens- och kostens påverkan på kroppen. Jag gick ned från 100,5 till 84 kg, det vill säga cirka 16 kg på ungefär 3 månader och sedan kunde jag äntligen springa, gyma och träna handboll ordentligt.
Det här var alltså efter att min hud hade läkt, men som ni ser var jag löjligt svullen i ansiktet på den tiden (pga kortisonet mestadels). Då var det ganska känsligt för mig, men idag kan både jag och hela familjen skratta åt det för det var ju ganska sjukt, eller hur? ;)
Iallafall, nu är planen att bygga upp kroppen lite. Kämpa för lite större muskulatur nu under vintern och sedan bränna bort det sista överflödiga fettet till sommaren 2013, jag kommer bevisa att det är fullt möjligt trots alla mediciner. Det kommer bli en rolig resa som ni gärna får följa! :) Snart kommer det lite mer inlägg angående sjukdomen och bilder på hur risig man kan se ut.
Men nu ska jag börja blogga på riktigt och sluta upp med inledningen. Imorse var jag och genomförde ett skönt axlar och armpass med min tråkigt starka och gode vän Jonathan Polbring. Efter det har dagen faktiskt varit ganska seg, har varit trött som en dåre och har legat framför datorn med hoppet om att få igång bloggj'veln lite snabbare ;) Tur att min bror kunde hjälpa mig för annars hade det varit kört!
Nu ikväll har jag lagat middag med min älskade flickvän Claudia. Det blev helstekt fläskfile (bbq-marinerad)med ungsbakade potatisar & kantarellsås, och till det serverade jag även lite baconlindad sparris. Jag är lite av ett matlagningsfreak så mycket sådant kommer ni även få ta del av i mina texter!
Nu ska jag iväg och leka lite barnvakt åt en liten grabb som heter Leandro som är en sjukt söt liten parvel. Hur det gick kan jag skriva imorgon för nu ska vi försöka fokusera på barnvaktandet! Annars vet man aldrig hur det går ;)
